Syftet med skogskontot är att ge skogsägare möjlighet att dela upp skogsinkomster under flera år. På detta vis uppmuntras större avverkningar och därmed ett mer rationellt skogsbruk.
Skogskontot är knutet till en fysisk person eller ett dödsbo, varje delägare i en samäga har alltså sina egna skogskonton. Varje år får man sätta in på skogskonto i endast en bank. Minsta insättning är 5000 kr. Pengarna måste stå inne på kontot minst 4 månader och får stå kvar i maximalt 10 år.
Insättning på skogskontot
Ett enskilt år medges skogskontoinsättning med maximalt 60 procent av intäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt (avverkningsuppdrag/leveransrotköp eller rotpost) och 40 procent av intäkten av leveransvirke. Anledningen till den lägre procentsatsen för leveransvirke är att avdrag bara medges för rotvärdet, inte för avverknings- och transportkostnader. Även efterlikvid från en skogsägarförening räknas som skogsintäkt och får ligga till grund för skogskontoinsättning.
Om en skogsägare drabbas av skador på skogen, orsakad av exempelvis storm, brand eller insekter, som medför att minst två års tillväxt måste avverkas medges förhöjd insättning på skogskonto. Då medges insättning med 80 procent av intäkten från avverkningsrätt och 50 procent av intäkten av leveransvirke.
Läs mer: Ekonomiska effekter vid skada på skog
Dessa högre procentsatser (80 respektive 50 procent) gäller också för insättning på skogsskadekonto, som är ett särskilt slags konto. Skogsskadekontot har en löptid på 20 år och minsta insättning är 50 000 kr. För att en skogsägare ska få sätta in på skogsskadekonto krävs att en tredjedel av skogen måste avverkas i förtid samt att den huvudsakliga delen (minst 75 procent) av årets skogsintäkter kommer från skadad skog.
Uttag från skogskontot
I takt med att skogsägaren gör uttag från skogskontot tas intäkten upp till beskattning. Alla uttag under samma kalenderår tas upp vid deklarationen året efter. Minsta uttag är 1000 kr men förutom detta finns inga regler utan uttag kan göras ett eller flera år under kontots löptid och det finns inget krav på jämnhet mellan åren.
Den ränta som erhålls tas inte upp till beskattning som en vanlig ränteinkomst utan räntan läggs till kontobeloppet och beskattas som skogsinkomst vid uttaget. Däremot dras varje år en definitiv källskatt (15 procent) på räntan. Den faktiska räntan på skogskontot blir alltså 85 procent av den räntesats banken anger.
En skogskontoinsättning får aldrig leda till underskott i näringsverksamheten. Detta tillsammans med övriga begränsningar medför att en skogskontoinsättning inte skall göras förrän i samband med deklarationen. Det är inte förrän man gjort sitt bokslut som man vet vilket belopp som är lämpligt att sätta in. Sista dag för skogskontoinsättning är den dag man lämnar sin deklaration. Det är extra olämpligt att göra insättningen före årsskiftet eftersom det minskar möjligheten till räntefördelning, skogskontot räknas bara till hälften medan ett vanligt bankkonto i sin helhet grundar räntefördelning. Slutligen får ju kontot stå kvar i maximalt 10 år och eftersom detta räknas från insättning vinner man ett extra år om insättningen görs i samband med deklarationen.
Om man under skogskontots löptid vill byta bank går det bra om man flyttar hela kontot. Skogskonton kan under vissa förutsättningar tas över i samband med generationsskiften eller arv. Det gamla insättningsåret följer med till övertagaren.
