RHär kommer en färsk marknadsanalys om hur omvärlden och skördenivåer kan påverka framtida spannmål och gödning priser. Våra specialistrådgivare Henric Oscarsson och Carl-Axel Andersson har gjort en gedigen analys.
Vår bedömning är att spannmålsmarknaden har gått från ett tydligt överskottsläge till en mer balanserad marknad där nedsidan i priset är begränsad, medan uppsidan vid en ny produktions- eller logistikkris är betydande. Det gäller framför allt vete i Europa. Världslagren ser vid första anblick stora ut, men en stor del finns i Kina och är normalt inte tillgänglig för exportmarknaden. När Kina exkluderas motsvarade vetelagren 2026/27 58 dagars konsumtion, och lagren hos de stora exportörerna bara 26,3 dagar. Vid sådana nivåer ger även relativt små produktionsbortfall stora prisförändringar.
Europa har betydligt mindre lager än världen som helhet
Aktuella prognoser pekar mot en EU-veteskörd omkring 130 miljoner ton, konsumtion på cirka 115 miljoner ton och slutlager på endast cirka 13 miljoner ton. Det motsvarar ungefär 42 dagars inhemsk konsumtion, innan hänsyn tas till exportbehov. Samtidigt exporterar EU vanligtvis betydligt mer än 13 miljoner ton. Detta kan man se spåren av i att priserna i Europa har varit ledande i den prisuppgång som varit fallet senaste halvåret.
Den viktigaste förändringen sedan EUs jordbruksdepartement AMIS-rapport i juli är dessutom Hormuzsundet. EU räknade då med en gradvis normalisering av energiflödena. Den 24 augusti visar däremot data att båt-trafiken ligger omkring 90 procent under nivåerna före konflikten. Brentolja ligger samtidigt kring 90 USD/fat, medan buffertlager av olja har minskat kraftigt. Det gör energi, naturgas, gödsel, bunkerbränsle och frakt till en viktigare uppåtrisk för 2027 års spannmålsskörd än vad marknaden tänkte sig i juni.
Vår bedömning är att svenskt kvarnvete kan handlas omkring 2,40–2,60 kr/kg under det kommande året. Med en kombination av fortsatt störning i Hormuzsundet, Svarta havet och svag skörd 2027 kan föra marknaden mot betydligt högre nivåer inom tolv månader. Valutaeffekter är ej medräknade i detta men kronan är redan nedpressad så den effekten bör vara begränsad.
Gödningsmarknaden i Europa – läget sommaren 2026 och utsikter mot 2027
Den europeiska gödningsmarknaden befinner sig i ett ovanligt läge. Prischocken under våren 2026 har brutits, men marknaden har inte återgått till ett normalt kostnadsläge. Urea som är den internationellt mest handlade produkten föll kraftigt från vårens extrema nivåer när exportflödena genom Hormuzsundet började återhämta sig, Kina återkom som exportör och efterfrågan från bland annat Indien visade sig kunna mötas av ett stort globalt utbud. EUs jordbruksdepartement AMIS konstaterade i juli att världsmarknadspriset på urea räknat per ton kväve hade fallit 34 procent på en månad.
Sedan dess har bilden åter blivit mer osäker. Europeisk naturgas har under augusti handlats omkring 60–65 euro/MWh, samtidigt som EU:s gaslager bara är fyllda till omkring 61 procent. Det innebär att Europa går mot hösten med betydligt mindre energimässig säkerhetsmarginal än under de senaste åren. Naturgas är svarar för omkring 70 procent av kostnaden vid europeisk kvävegödselproduktion.
Rimligtvis kommer vi ha fortsatt höga och mycket volatila priser under hösten 2026. En ny uppgång som vårens extrema ureapriser kräver dock en förnyad fysisk störning i Mellanöstern eller en kraftig europeisk gasprischock. Fosfor är däremot fundamentalt stramare och har större risk att förbli dyr även om urea faller. Kalium är den mest balanserade av de tre huvudnäringsämnena.
Vår slutsats
Köp gärna gödning, men avvakta med att prissäkra spannmålen
Frågor och funderingar eller kunder med rådgivningsbehov?
Kontakta Henric Oscarsson eller Carl-Axel Andersson som gjort analysen.