Lönsamheten i lantbruket har sjunkit drastiskt under 2023. Både torka och kraftig nederbörd i kombination med sjunkande priser på lantbrukarnas produkter, höga räntor och höga priser på insatsvaror som diesel, foder och växtnäring har starkt påverkat lönsamheten. Det visar rapporten Lantbrukets Lönsamhet från Ludvig & Co.
Lantbruksåret 2023 har varit tufft och trots att lönsamheten förbättrades under 2022 gick den starkt ner under 2023. Detta gäller för samtliga fyra driftsinriktningar, växtodling, mjölk, gris och nöt, som analyserats. Växtodlingen är den inriktning som har störst utmaningar.
2023 har precis som 2022 kantats av stora prisförändringar gällande såväl insatsvaror som produktpriser vilket påverkar lantbruksföretagens lönsamhet inom alla driftsinriktningar. Det är även stora skillnader mellan företag inom samma driftsinriktning. Detta beror exempelvis på självförsörjningsgrad av foder, vädrets påverkan och skuldsättningsgrad, säger Filip Olsson Segmentschef Skog och Lantbruk på Ludvig & Co.
Låg lönsamhet även 2024
Lantbrukets intäkter bedöms att stabiliseras under 2024 och för några sektorer även öka något. Samtidigt förväntas de löpande kostnaderna sjunka och räntekostnaderna stiga i takt med att bundna lån, till tidigare låg ränta, löper ut. Den samlade effekten av dessa bedömningar är att arbets- och kapitalinkomsterna förväntas vara fortsatt låga även om de höjs inom flera sektorer.
- - Vi har ännu inte sett den fulla effekten av Riksbankens redan genomförda ränteökningar. Tyvärr slår dessa extra hårt mot de unga lantbrukarna likväl som de som under den senaste tiden vågat satsa på lantbruket och investera. Detta då båda dessa grupper generellt sätt är högre belånade, säger Filip Olsson.
Investeringar kräver långsiktig lönsamhet
Långsiktig lönsamhet till rimlig risknivå krävs för att säkerställa en ökning av inhemsk produktion i linje med livsmedelsstrategin, men också för att kunna genomföra de miljöinvesteringar som kommer krävas inom lantbruket. Under 2023 har lönsamheten försämrats inom flera av driftsinriktningarna, se grafer nedan. Detta tillsammans med ökade risker, en höjd ränta och dyrare byggkostnader medför att många fortfarande avvaktar med att investera.
- - Det finns ofta en stark koppling mellan god lönsamhet till låg risk och investeringsvilja. I år har vi dessvärre sett ökade risker och en försämrad lönsamhet. Detta är oroande, men svenska lantbrukare är generellt sett mycket duktiga företagare. Lyckas vi få en långsiktig och mer stabil lönsamhet, då kommer vi också se många lantbrukare som investerar, säger Filip Olsson.
Detta visar rapporten i korthet:
- År 2022: Lantbrukets lönsamhet förbättrades, samtidigt som dyrare insatsvaror medförde att behovet av rörelsekapital ökade.
- År 2023: Tydligt försämrad lönsamhet. Växtodlingen har drabbats hårdast, men även mjölk-, gris- och nötköttsproduktion bedöms ha fått en försämrad lönsamhet.
- Riskerna har under året varit fortsatt höga med höga kostnader och volatila priser på såväl insatsvaror som driftsinriktningarnas produkter. I år har även vädret påverkat många företag.
- Prognos 2024: Lantbrukets intäkter kommer stabiliseras och bedöms för några sektorer öka något. Samtidigt väntas löpande kostnaderna sjunka och räntekostnaderna stiga. Bedömningen är att arbets- och kapitalinkomsterna kommer bli låga även om de höjs något inom flera sektorer.
- Långsiktig lönsamhet till rimlig risknivå krävs för att säkerställa en ökning av inhemsk produktion i linje med livsmedelsstrategin, men också för att kunna genomföra de miljöinvesteringar som kommer krävas inom lantbruket.
Fakta om rapporten Lantbrukets Lönsamhet
Rapporten Lantbrukets Lönsamhet görs årsvis och baseras på verkliga företags resultat som följs för driftsinriktningarna inom växtodling, griskött, mjölk och nötkött. Siffrorna bearbetas i en kalkylmodell där hänsyn tas till aktuell och prognostiserad omvärldsinformation likväl som av Ludvig & Co:s experter inom mjölk, växtodling, gris och nötköttsproduktion. Resultaten redovisas som värden på svenska medelgårdar.
