Lantbrukarnas upplevda lönsamhet ligger kvar på en historiskt hög nivå, men skillnaderna mellan produktionsgrenar och regioner är stora. Investeringsviljan ökar, framför allt bland större gårdar. Många mindre mjölkföretag planerar samtidigt att lägga ner verksamheten på grund av lönsamhetsproblem. Det visar vårens Lantbruksbarometer från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.
Det samlade lönsamhetsindexet för lantbruket ligger på +3, vilket är i nivå med de senaste mätningarna, men en bit under hösten 2025:s toppnotering. Hälften av lantbrukarna upplever god eller mycket god lönsamhet, medan 46 procent upplever den som dålig.
Skillnaderna i lönsamhet mellan produktionsgrenar är stora. Växtodlarna ser fortsatt stora lönsamhetsutmaningar med ett indextal på −54. Gris- (+54) och mjölkföretagare (+44) är de som är mest positiva till sin lönsamhet, även om mjölkföretagarnas lönsamhetsindex har sjunkit från höstens historiskt höga nivå (+88) till följd av det fallande mjölkpriset. Nötköttsproducenter upplever också en positiv lönsamhet med ett indextal på +16
Investeringarna ökade generellt under 2025. Andelen som investerade i maskiner ökade från 28 till 33 procent. Genomförda djurstallsinvesteringar låg däremot kvar på samma låga nivå. Under 2026 planeras fler djurstallsinvesteringar inom såväl mjölk- som gris- och nötköttsproduktion. Framförallt är det bland de större gårdarna som dessa investeringar planeras. Mindre mjölkföretag står istället inför att avveckla sin verksamhet på grund av vikande lönsamhet.
Det är oroande att majoriteten av mjölkgårdar med lägre omsättning nu avser att upphöra med sin produktion. Det är negativt både ur ett beredskaps- och företagsperspektiv, men också utifrån biologisk mångfald och för att ha en levande landsbygd. Samtidigt är det mycket positivt att större gårdar vill bygga ut sina djurstallar, då det ökar den svenska livsmedelsproduktionen, säger Filip Olsson, segmentschef Skog & Lantbruk på Ludvig & Co.
Konjunktur och handel i en osäker omvärld
Sjunkande räntor och ett stabilare kostnadsläge har bidragit till förbättrade förutsättningar för lantbrukarna, samtidigt som den stärkta kronan och osäkra handelsförhållanden pressar böndernas marginaler. Styrräntan väntas ligga still under 2026, men den geopolitiska situationen är fortsatt osäker och läget kan snabbt förändras.
- Vi ser en svensk ekonomi som är på väg upp ur lågkonjunkturen, men risken för störningar i globala handeln och höjda energipriser kan snabbt förändra läget för svenska lantbrukare. Långsiktigt förutsägbara spelregler och god lönsamhet är avgörande för att kunna stå emot konjunktursvängningar i en osäker omvärld, säger Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank.
Stora regionala lönsamhetsskillnader
Skillnaderna i upplevd lönsamhet är 55 indexenheter mellan starkaste och svagaste regionen. Mälardalen noterar en tydlig återhämtning efter flera tuffa år, medan Skåne och Halland backar – delvis kopplat till svagare mjölkpris mot slutet av 2025 och höga energipriser. Lantbrukare i Småland, Blekinge och på Öland är mest nöjda med lönsamheten.
- Samtidigt som flera regioner går starkt är det alltjämt många gårdar som inte får ihop lön, sparande och investeringsutrymme. 33 procent i Mälardalen uppger att lönsamheten är så pass dålig att de planerar att öka arbetet utanför lantbruksföretaget, säger Björn Elfstrand, VD Sparbankernas Riksförbund.
Fakta om Lantbruksbarometern
Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Barometern har utkommit sedan 1987 och årets Lantbruksbarometer är den 39:e helårsupplagan. Två frågor gällande lantbrukarnas syn på lönsamhet ställs sedan 2012 även under hösten och presenteras i Lantbruksbarometern Höst.
Rapporten bygger på en SIFO-undersökning med 1000 lantbrukare genomförd av Verian på uppdrag av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund. Intervjuerna har genomförts mellan 14–30 januari 2026.
