Världsekonomin går in i 2026 med en ovanlig kombination av geopolitisk oro och svaga utsikter i Europa. Två krig, handelskonflikter och ett förändrat säkerhetspolitiskt läge skapar osäkerhet. Samtidigt finns flera faktorer som talar för att svensk ekonomi står relativt starkt.
För företagaren handlar frågan ytterst om hur avräkningspriser, råvarukostnader, konsumentefterfrågan, energi, räntor och investeringsvilja påverkas.
Europa kommer få ny fart
Donald Trumps återkomst till världspolitiken har indirekt drivit fram något Europa länge saknat: ökad sammanhållning, större fokus på konkurrenskraft och ett tydligare intresse för strategiskt oberoende. Nu kavlar man upp armarna, men det tar tid och läget är tufft.
Både Sverige och Europa investerar nu i infrastruktur och försvar. Det stärker sysselsättning och konsumtion, vilket normalt är positivt för livsmedelsefterfrågan. Intressant nog är det de gamla EU-stormakterna Tyskland, Frankrike och Storbritannien som utvecklas svagt, medan tidigare svagare ekonomier som Polen, Spanien och Italien står betydligt starkare.
EU har också stärkt sin handelspolitik och bland annat slutit nya avtal med Indien och Sydamerika. Avtalen är positiva för svenskt näringsliv, främst maskinindustrin, men kan samtidigt skapa viss prispress för nötköttsproducenter och växtodlare.
Är vi på väg mot ett nytt 2022?
Många undrar om dagens situation liknar 2022, när kriget i Ukraina drev upp priserna på spannmål, energi, gödning och räntor. Vår bedömning är att läget skiljer sig på flera viktiga punkter.
År 2022 kom chocken i en värld med små lager, stort energiberoende och begränsad beredskap. Resultatet blev ett snabbt och kraftigt prisgenombrott. I dag är situationen annorlunda. De höga priserna 2022–2023 gav marknaden tydliga signaler att öka produktionen. Det har lett till större spannmålslager, bättre energiberedskap och ett mindre sårbart system.
Energi – fortsatt en riskfaktor
Konflikten med Iran har trappats ned och energimarknaden har börjat stabiliserats. Men logistikproblem, tömda lager, förstörda anläggningar och geopolitik skapar fortsatt osäkerhet. Det är svårt att se en återgång till de mycket låga energipriser vi såg under lågkonjunkturen 2023–2024.
Sverige har, tack vare en bred energiförsörjning, klarat turbulensen bättre än stora delar av EU. Inflationen är också hälften så stor som EU snittet. Det gör att Riksbanken har större handlingsfrihet än ECB, som trots svag konjunktur höjde räntan nu i juni.
Spannmål
Lönsamheten i växtodlingen är fortsatt pressad. Världens vetelager är relativt goda och har ökat svagt, inte minst inom EU, enligt den senaste WASDE-rapporten. Majslagren är däremot mer ansträngda.
Statistiken påverkas dock av Kinas stora och svårbedömda lager. Vår bedömning är att spannmålspriserna förblir låga tills marknaden tydligt uppfattar en brist. Den bristen kommer sannolikt först på majsmarknaden, med stigande foderpriser som följd.
Minskad geopolitisk oro kan dessutom stärka kronan, vilket försämrar möjligheten till en tydlig prisuppgång i svenska kronor.
Foderläget är samtidigt relativt gynnsamt. Sojamarknaden är lugn och priserna är historiskt attraktiva för köpare.
Sverige, kronan och räntorna framöver
Sverige står starkt. Med diversifierad energiförsörjning, något högre arbetslöshet och låg inflation behöver Riksbanken inte bromsa ekonomin.
För företagare är det ändå riskfyllt att enbart ha rörliga lån. Att binda delar av räntan är för närvarande relativt billigt, det finns skäl att passa på.
Hushållens ekonomi är i genomsnitt god och sparandet högt. Vi konsumerar, bygger och investerar mindre än på många år – inte främst av brist på pengar utan av osäkerhet.
När framtidstron återvänder kan utvecklingen vända snabbt. Då stiger ofta de långa räntorna snabbare än många hinner anpassa sig, vilket talar för att redan nu se över sin räntebindning.
Mycket talar för bättre tider framöver. Investeringar i försvar, infrastruktur och ökad europeisk självförsörjning kan ge högre tillväxt och stärkt efterfrågan. För växtodlaren kommer dock uppgången sannolikt med viss eftersläpning, eftersom spannmålslagren är stora och krona kan stärkas.