Ludvig & Co Fastighetsförmedling lanserar, som första fastighetsmäklare, en märkning som synliggör hur mycket kol en skogsfastighet binder.
Brukandet av skogen på ett långsiktigt och hållbart sätt gör ofta en stor klimatnytta och samtidigt kan skogsbruket fortsätta att leverera klimatvänliga produkter och energi. Skogen har minskat behovet av fossil energi och under lång tid lagrat in koldioxid i ett växande virkesförråd.
När man nämner skogen som kolsänka innebär det att det sker en nettokolinlagring i skogen. Vi använder etablerade system* för att beräkna skogsfastighetens kolbalans. Där hjälper vi dig att förutse hur skogliga åtgärder förväntas påverka kolbindningen över tid. I våra fastighetsförmedlingar har vi, om säljaren önskar, möjlighet att t.ex. presentera årlig aktuell kolinlagring i ton kol per hektar. Vi beräknar även den totala mängden bundet kol i skog och skogsmark och vad det motsvarar i ton CO₂e. (I beräkningarna finns inte substitutionseffekten med utan enbart den mängd kol som aktuell fastighet binder.)
Detta är ytterligare ett sätt för dig som säljare att marknadsföra din fastighet med relevant information och det ger dig som köpare information om din framtida investering. Kolbindning är intressant på många sätt och vi ser ett ökat kommersiellt intresse för frågan från flera olika håll.
Kolbalansberäknade fastighetsförmedlingar är märkta med ikonen 
Vill du vet mer om skogens klimatpåverkan? Kontakta oss!
Skogens klimatnytta
Skogens klimatnytta bestäms primärt av hur mycket skogen växer och nyttan uppstår när:
- koldioxid tas upp från atmosfären genom fotosyntesen och lagras in i levande träd och annan vegetation i form ett växande kollager,
- kol lagras in i skogsprodukter, skogsmark och död ved där avverkningsrester i form av stubbar utgör en stor andel i den brukade skogen,
- produkter baserade på skogsråvara producerad inom ramen för det relativt snabba biogena kolkretsloppet ersätter (substituerar) fossilintensiva produkter, fossila bränslen och betong som genererar utsläpp av koldioxid som inte funnits i atmosfären på miljontals år.
Kollagrets storlek avgör inte klimatnyttan, utan den påverkas då kollagret förändras. En positiv förändring av kollagrets storlek skapar klimatnytta.
Källa: Skogsstyrelsen, Skogsskötselserien kapitel 21, Skogens kolbalans och klimatet
* pcSKOG Plan och Skogshubben
