Räntan på väg upp igen – vad betyder det?

Konjunkturen vänder sakta uppåt. Efterfrågan på kapital ökar från flera håll och av flera skäl, vilket talar för väsentligt högre räntor framöver. För dig som företagare, fastighetsägare och investerare betyder det att räntefrågan åter blir en aktuell fråga att tänka till runt strategiskt. Vår ekonomiska expert Henric förklarar vad som driver utvecklingen och vad den kan innebära. Han ger också råd på hur du kan agera. 

Räntan brukar kallas priset på pengar, ett pris som likt det mesta annat gärna rör på sig när man helst vill att det ska stå still. Räntan påverkas av inflationen i går, i dag och i morgon. Riksbanken kan styra utvecklingen på kort sikt genom utbudet av pengar men i längden styr marknadskrafterna. Därför bestäms de framåtblickande långa räntorna främst av marknaden. Eftersom kapital enkelt kan flyttas mellan valutor påverkar den globala räntemarknaden också våra svenska räntor. Även kronkursen är ett pris på pengar och styrs även det av utbud och efterfrågan. 

Riksbanken styr kort – och hoppas vinna långt

Riksbankens styrränta är i dag 1,75 procent, och under vecka 40 signalerar man om kommande höjningar. Det är inte särskilt överraskande när konjunkturen vänder upp och argumenten för en stimulerande låg ränta blir färre. En höjning med omkring 0,5 procentenheter under året får vi därför räkna med. Frågan är snarare om det stannar där.  

Om Riksbanken inte hade signalerat en stramare politik kunde marknaden ha oroat sig för överhettning och framtida inflation och därmed pressat upp de långa räntorna. Nu stiger de ändå, främst till följd av den globala efterfrågan på kapital. Bakom utvecklingen finns bland annat högre oljepriser, stora AI-investeringar, en starkare världskonjunktur och omfattande lånebehov i många länder – dock inte i Sverige. 

När framtiden oroar sig stiger långräntan 

Att spana in i framtidens inflation är svårt, särskilt när energipriserna påverkas av stater som inte alltid spelar efter den mest lättlästa regelboken. Gemensamt för flera av dem är samtidigt ett stort behov av att exportera mycket. Så länge marknaden tror på lösningar på konflikterna hålls inflationsoron någorlunda i schack. Men när lagren av både olja och gas nu börjar sina, räcker det inte alltid med gott hopp och ihärdiga medlare. Därför påverkar oljepriset nu de långa räntorna tydligare. De globala räntorna ligger på än högre nivåer. Sverige hade kunnat påverkas betydligt mer, men våra starka statsfinanser gör att vi numera betraktas ungefär som Tyskland och slipper en del av den extra riskpremie som vi tidigare fått betala.

Ytterligare efterfrågan på pengar 

Och Sverige då? 

Sverige får en ny regering efter en period då ekonomin av konjunkturskäl har stimulerats kraftigt. Om utvecklingen fortsätter åt samma håll behöver den nya regeringen snart göra det omvända –leta efter bromsen. Det kan krävas mindre stimulanser och fler arbetade timmar för att minska inflationsrisken. Sverige behöver också fortsätta arbetet med att minska beroendet av höga energipriser. 

Många befarar att högre energipriser via livsmedel och transporter kan skapa inflationsproblem och högre räntor under 2027. Precis på samma vis som 22 och 23. Flera centralbanker har också lyft denna risk under hösten 2026. Samtidigt talar hela näringslivet om förbättrad lönsamhet och effektiviseringar för att problemen kan bli övergående. Om den bedömningen håller kan långräntorna börja vika nedåt igen under 2027 – räntemarknadens sätt att säga att ingenting varar för evigt.

 Under tiden kan problem blossa upp där skulderna är höga och räntekostnaderna börjar bita. I Sverige rensades många högt belånade projekt bort redan under ränteuppgången 2024. Oron kommer därför troligen snarare från länder med stora statsskulder, som Frankrike och Storbritannien. Även USA brottas med samma fråga, men landet är ett specialfall eftersom dollarn har en särställning i världsekonomin. Det är inte ett frikort, men möjligen ett kort med ovanligt generösa villkor.  

Summering 

• Räntorna väntas stiga när den globala efterfrågan på kapital ökar.

• Sverige påverkas av utvecklingen, men starka statsfinanser ger ett bättre utgångsläge än i många andra länder.

• Om inflationen dämpas kan långräntorna börja falla tillbaka under 2027.

Våra råd utifrån det aktuella ränteläget  

• Se över lån, finansiering och investeringar nu när ränteläget fortsätter uppåt. 

• Räkna på hur högre räntekostnader påverkar verksamhetens ekonomi och kassaflöde. 

• Följ utvecklingen inom energi. En besparing på energikostnaderna kan göra stor skillnad för företagets ekonomiska stabilitet. 

Känns detta krångligt?

Ta kontakt med oss på Ludvig & Co så hjälper våra investeringsrådgivare dig.