Årets Lantbruksbarometer från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna visar att svenska lantbrukare är pessimistiska, både sett till nuläge och det kommande året. Det ökade kostnadstrycket som intensifierats de senaste veckorna påverkar betydligt. Trots högre avräkningspriser är det därför nu svårare att få lönsamhet. Även livsmedelsstrategin, jordbrukspolitiken och regelverk ses som stora riskfaktorer framåt.
Förra årets uppgång i andel lantbrukare som upplevde att det gick bra har nu vänt. I år svarar endast en tredjedel av lantbrukarna att lönsamheten är god eller mycket god. I fjol gav hälften samma svar. Bäst lönsamhet upplever växtodlare och mjölkföretagen vars avräkningspris legat på höga nivåer under 2021 medan grisföretagarna pressas av ett överutbud på griskött i EU. Även lantbrukarnas prognos framåt är pessimistisk. Trots hög efterfrågan på jordbruksprodukter och att många får relativt bra betalt, äts intäkterna nu upp av kraftigt stigande och oförutsägbara kostnader.
- Det är ett tufft läge för Sveriges lantbrukare nu. Förutsättningarna har ändrats än mer dramatiskt sedan undersökningen gjordes i januari, vilket gör det svårt att överblicka konsekvenserna. Det är därför viktigare än någonsin att politiken är lyhörd och att vi som bank finns tillgängliga för att diskutera behov av exempelvis kapital med lantbrukarna men även att som lantbrukare följa det som sker i omvärlden, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog och Lantbruk, Swedbank.
Viktigt hålla koll på kostnader och likviditeten
Årets undersökning visar att fler lantbrukare omvärldsbevakar för att förbättra lönsamheten, en ökning från 12 till 20 procent. Men det är också fler som vill prissäkra sina varor, från 14 procent i fjol till 22 procent i år. Det är även fler som uppger att de har behov av rådgivning runt skatter, ekonomi, krediter, sparande, pension och likviditetsplanering.
- Nu är vi i en situation där man som lantbrukare har mycket att både vinna och förlora. 2022 liknar inte tidigare år. Vi ser stora svängningar på marknaden som riskerar att leda till oväntat höga utgifter. Därför är det avgörande att skaffa överblick över sin resultatbudget, samt att göra en likviditetsbudget. Det är även klokt att stämma av sin budget innan man prissäkrar och ingår avtal, säger Filip Olsson, segmentschef Skog & Lantbruk på Ludvig & Co.
Fler ser produktionsrisker kopplade till svenska regelverk och livsmedelsstrategin
Under de senaste månaderna har det varit stort fokus på regelverk och svensk självförsörjning. Detta avspeglas i lantbrukarnas svar på vad som kommer att påverka produktionen framåt. Regelverk i Sverige som påverkansfaktor har gått upp från 37 till 45 procent och den svenska livsmedelsstrategin har ökat från 24 till 35 procent. Störst påverkansfaktor är fortsatt EU:s jordbrukspolitik, som även har ökat, från 62 till 64 procent.
- Detta visar hur viktigt det är för branschen med klarhet och långsiktighet i regler och lagar. Nyligen presenterades till exempel ett nytt upplägg för jordbruksstödet. Det rör om förutsättningarna för lantbrukarna och kan skapa en osäkerhet som hämmar tillväxt och utveckling i de gröna näringarna, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund.
Insikter och analyser utifrån Lantbruksbarometern höst 2022
- Trots historiskt höga avräkningspriser hos de fyra största produktionsgrenarna tar de extra höga kostnaderna överhand och försämrar lantbrukarnas tro på en bättre lönsamhet framåt.
- Priset på insatsvaror som foder och växtnäring har stigit kraftigt och särskilt grisbranschen är drabbad eftersom det finns ett överutbud på fläskkött i EU.
- Växtodlarna upplever en försämrad lönsamhet men de som köpt in växtnäring tidigt under 2021 har en mindre odlingsrisk inför 2022.
- En återgång till samma konsumtionsmönster som innan pandemin riskerar att minska efterfrågan på svenska livsmedel.
- Den svenska kronan stärktes under 2021 vilket påverkade EU-stöden negativt för lantbrukarna.
- Instabilt geopolitiskt läge och ett ökat inflationstryck skapar osäkerhet i marknaden för jordbruksprodukter och medför även ökade kostnader för branschen.
- För att öka investeringsviljan framåt behövs långsiktighet i politiken och klarare spelregler för branschen.
Obs! Lantbruksbarometern skrevs innan Rysslands invasion av Ukraina. Hur detta kommer att påverka är ytterst osäkert men med tanke på Rysslands och Ukrainas stora del av den globala handeln med spannmål och oljeväxter samt de avtryck invasionen ger på energi- och gödselmarknaderna kommer detta få stor inverkan på livsmedels- och lantbrukssektorn.
Tips från lantbrukskollegor för att öka lönsamheten
Tips till Sveriges lantbrukare
- Följ regelbundet upp din verksamhet och ha koll på kassaflödet.
- Följ politiska händelser, till exempel EU:s taxonomi och gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik (CAP).
- Se över det egna skyddsnätet vad gäller försäkringar, pension och generationsskiften.
- Följ marknaden, använd ditt nätverk och var lyhörd för nya konsumtionsmönster och behov för att fånga nya affärsmöjligheter.
Fakta om Lantbruksbarometern
Lantbruksbarometern är en årlig rapport från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna som visar lantbrukarnas uppfattning om det
aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1987 och årets Lantbruksbarometer är den 35:e helårsupplagan.
Nettotalet för lönsamhetsindexet kan variera från minus 100 till plus 100. Höstens rapport bygger på intervjuer med 1 000 lantbrukare
som Kantar Sifo gjorde i september 2022.
