Om ett barn får en gåva av en förälder är huvudregeln att gåvan ska ses som förskott på arv. Undantaget är personliga presenter som exempelvis gåvor i samband med födelsedag och jul.
Begreppet förskott på arv, eller förskottsarv, innebär att barnet som har fått gåvan får mindre när arvet efter föräldern som gett gåvan ska fördelas. Rent praktiskt går det till så att värdet av gåvan vid gåvotillfället tas med till den avlidnes övriga kvarlåtenskap. Därefter räknas barnens arvslotter fram. Finns det inte tillräckligt med egendom i dödsboet att kompensera för gåvan, får övriga barn nöja sig med att dela på den behållning som finns i boet. Gåvotagaren har ingen skyldighet att ge tillbaka del av gåvan eller värdet av gåvan för att kompensera sina syskon fullt ut.
Reglera förtida arv i gåvobrevet
Vet man inte om hur föräldern tänkte när han eller hon gav gåvan ska den ses som förskott på arv. Lagen utgår från att föräldern vill att alla barnen i slutänden ska få lika mycket. Om du som förälder inte vill att gåvan ska betraktas som förskottsarv måste du uttryckligen förklara detta, vanligtvis i ett gåvobrev. Det är alltså möjligt för en förälder att i ett gåvobrev ange att gåvan som barnet ska få inte ska ses som ett förtida arv och därmed inte heller beaktas vid ett arvskifte efter föräldern.
Kan barnen vid ett arvskifte inte enas om en gåva ska ses som förskott på arv eller inte kan de vända sig till tingsrätten och begära att en boutrednings-man/skiftesman förordnas.
Om barnet redan har fått en gåva
Om du som förälder redan har gett en gåva som du inte vill ska utgöra förskott på arv, men av någon anledning inte har reglerat detta i samband med att gåvan gavs, kan du i efterhand upprätta ett testamente där du anger att gåvan som du gav inte ska utgöra ett förtida arv. Däremot har du ingen möjlighet att reglera det omvända, det vill säga du kan inte i efterhand i ett testamente ange att gåvan ska utgöra förskott på arv, om det i gåvobrevet stod att den inte skulle ses som förskott på arv.
