Vad har semesterersättning, semestertillägg och semesterlön gemensamt? De är delar av den kompensation dina anställda har rätt till. Korrekta beräkningar och utbetalningar av dem är centralt för dig som företagare.
Dels för att fel kan leda till att du blir återbetalningsskyldig eller får betala skadestånd. Dels för att fel kommer skada relationen till dina anställda. Det är i princip garanterat. Läs vidare för att få råd kring dina anställdas semesterersättning, semestertillägg och semesterlön.
OBS! Informationen här är de grundläggande reglerna, men till exempel kollektivavtal kan påverka vad som gäller för dig. Hör gärna av dig till oss för att få professionell rådgivning.
Vad händer om det blir fel med dina anställdas semesterersättning eller lön?
Om du gör fel med dina anställdas semesterlöner, semestertillägg och semesterersättningar kan det leda till konsekvenser för dig och ditt företag. Råden i den här texten är grundreglerna, men det finns undantag och regler i kollektivavtal som kan påverka vad som är rätt och fel.
Om det skulle bli fel med de anställdas löner (vid semester eller ej) kan du bli återbetalningsskyldig. Du kan alltså plötsligt stå med skulder som du inte väntade dig. Även om du har försökt göra rätt. Nämnvärt är också att skadestånden inom arbetsrätt är höga.
Men redan innan det går så långt kommer fel i löneutbetalningarna skada din relation till medarbetarna. Det kan också påverka ditt rykte som arbetsgivare.
För att säkra att du följer kollektivavtal, lagändringar och undantag – ta hjälp av en aktör som är certifierad av Srf Konsulterna. Som Ludvig & Co. Att vi är certifierade innebär att vi har rätt kompetens för just det.
Därför är det viktigt att dina anställda får ta ut semester
Dina anställda har lagstadgad rätt till att ta semester.
Säg att du betalar ut semesterersättning varje månad till en tillsvidareanställd, som inte har fått ta ut några semesterdagar. Då kan du bli skadeståndsskyldig för det.
Därför rekommenderar vi att se över dina anställdas utlagda och resterande semesterdagar regelbundet. Ett särskilt bra tillfälle är i september, eftersom många tar ut en stor del av sin semester under sommaren.
I september har du också tid kvar innan semesteråret är slut att be de anställda ta ut resterande semesterdagar. Semesteråret tar slut 31/12 eller 31/3 beroende på vad ni har valt på ditt företag. Enligt lagen ska anställda ta ut minst 20 av de lagstadgade 25 semesterdagarna per år (resten kan sparas till framtiden).
Om du tar hjälp av våra löpande lönetjänster får du semesterlistor varje månad, där du tydligt ser hur många semesterdagar dina anställda har kvar att ta ut.
Så räknar du ut semesterersättning, semestertillägg semesterlön, och semesterdagar
Semestertillägg och semesterlön enligt sammalöneprincipen
För anställda med fast lön ska du använda ”sammalöneprincipen” för att räkna ut semestertillägg och semesterlön. Då är semestertillägget per betald semesterdag 0,43% av den anställdes månadslön. Låt oss ta ett exempel:
- Kalle tjänar 30 000 kr i fast månadslön och ska ta ut 5 betalda semesterdagar.
- Varje semesterdag får han 129 kr i semestertillägg (30 000*0,0043)
- Totalt får han 645 kr i semestertillägg (129*5)
- Semesterlönen betalas genom att han behåller sin månadslön under frånvaroperioden och får semestertillägget
- Hans totala lön nästa månad blir 30 645 kr (30 000+645)
Semesterlön enligt procentregeln
Procentregeln används ofta för att räkna ut semesterlön till anställda som inte jobbar lika mycket varje månad. Exempelvis personer med rörlig lön eller arbetstid.
Enligt procentregeln är semesterlönen 12% av den anställdas semestergrundande inkomst under ett helt år (1 april-31 mars). Låt oss ta ett exempel:
- Pelle är vikarie och tjänade 300 000 kr under det gångna året inkl semestergrundande frånvaro.
- Du tillämpar procentregeln
- Pelle får semesterlön på 36 000 kr (0,12*300 000)
- Dessa ska sedan fördelas ut på så många betalda semesterdagar Pelle har tjänat in under semesteråret.
- Vid 25 intjänade dagar blir semesterlönen 1 440 kr per semesterdag (36 000/25)
Semesterdagar, betalda eller obetalda
Semesterdagar kan vara både betalda och obetalda. Det är anställningstiden under intjänandeåret som styr hur många dagar som blir betalda resp. obetalda.
Om den anställde börjar sin anställning den första kalenderdagen i det nya semesteråret kommer hen att tjäna in full semesterrätt om man stannar kvar fram till intjänandeårets slut. Som minst är semesterrätten 25 dagar enl lag. Låt oss ta ett exempel:
- Anna börjar sin anställning den 1 april och har sin anställning minst till den 31/3 nästkommande år.
Intjänandeår 1/4 – 31/3 - Hon har därmed en anställningstid om 365 dagar inom intjänandeåret.
- Semesterrätten är 25 dagar.
- Hennes betalda semesterdagar blir 25 (365 anställningsdagar / 365 kalenderdagar * 25)
Ett nytt exempel:
- Johan börjar sin anställning den 10 oktober och anställningen löper längre än till den 31/3 nästkommande är.
- Intjänandeår 1/4 – 31/3
- Han har därmed en anställningstid om 173 dagar inom intjänandeåret.
- Semesterrätten är 25 dagar.
- Hans betalda semesterdagar blir 12 dagar (173 anställningsdagar / 365 kalenderdagar * 25)
- Hans obetalda semesterdagar blir 13 dagar (25 i semesterrätt – 12 betalda dagar)
FAQ
Hur fungerar semesterersättning för korta anställningar?
Om en anställning ska vara i högst tre månader kan rätten till semesterledighet avtalas bort – och semesterersättning betalas ut månadsvis. Till exempel för sommarjobb som är timavlönade. Grundregeln är dock att den anställda har samma rätt till semesterförmåner som andra anställda.
Vad gör man som arbetsgivare om den anställde vill ha semestern i pengar istället för ledighet?
Du som arbetsgivare ska se till att dina anställda tar ut sin ledighet, minst 20 dagar per år.
Du är inte skyldig att betala ut resterande semesterdagar i pengar (utan ledighet) för att den anställda vill det.
Om den nyanställde vill vara ledig med betalning första året, hur kan jag som arbetsgivare lösa det?
Om den anställde kommer från en tidigare arbetsgivare bör hen få en slutlön från den arbetsgivaren som då täcker upp för eventuell obetald semester från ditt bolag.
Om den anställde inte haft någon anställning tidigare får hen ta ut obetald semester.
Du som arbetsgivare är inte skyldig att ge ut förskottssemester om ni inte har det som policy i bolaget. Förskottssemester är det ett specifikt förfarande kring som vi inte går in på här.
Parlör
- Semestertillägg (eller semesterlönetillägg): Ett tillägg dina anställda får utöver sin vanliga lön när de använder sina betalda och sparade semesterdagar. Lagen säger 0,43% på månadslönen
- Semesterlön: Hela lönen dina anställda får under sin semester, det vill säga summan av den vanliga lönen och semestertillägg.
- Semesterersättning: Ersättning för semester utan att den anställda tar ledigt. Exempelvis när en anställd med outtagen semester slutar. Anställda med rörlig lön kan också få semesterersättning. Även anställda som bara jobbar en kortare period (max 3 månader) kan få semesterersättning.
- Semesterrätt: Det antal dagar den anställda har rätt att vara ledig. Oberoende av om de är betalda eller obetalda. Lagen säger att alla har rätt till en semesterledighet om minst 5 veckor, som då motsvarar 25 arbetsdagar. Man kan avtala om fler dagar.
- Betald semester: Genom arbete eller semestergrundande frånvaro har den anställde tjänat in semesterledighet som då är betald från arbetsgivaren.
- Obetald semester: Om man inte tjänat in hela sin semesterrätt som betald semester, blir överskjutande semesterdagar upp till semesterrätten obetald semester. Dvs den anställda har rätt att vara ledig men ledigheten är obetald.
- Intjänandeår: det år man tjänar in sin semester. Det vanliga är att det inte sammanfaller med ett kalenderår. Oftast är intjänandeåret from 1/4 till och med 31/3 året därpå (enligt Semesterlagen).
- Sammanfallande semester: man tjänar in och tar ut semester under samma år. Detta brukar sammanfalla med kalenderåret. Det är oftast tjänstemannabolag som använder denna princip och det brukar i så fall regleras i kollektivavtal eller företagets policys.
- Semestergrundande inkomst: Den bruttolön den anställda tjänat in samt den lön den anställda skulle tjänat in vid semestergrundande frånvaro.
- Semestergrundande frånvaro: Dvs den lön man skulle haft om man varit på plats och jobbat. Semestergrundande frånvaro är bland annat
- Sjukdom upp till 180 kalenderdagar per semester år i max 2 år (sammanhängande sjukdom).
- Föräldraledighet i de första 120 kalenderdagarna per graviditet (180 dgr vid ensam vårdnad)
- Vård av barn, 120 dagar/år
