Kalenderår eller brutet räkenskapsår? Förlängt eller förkortat? Fundera över när som är rätt tidpunkt att starta ditt aktiebolag – det kan spela roll!
De allra flesta som väljer att starta aktiebolag väljer kalenderår som räkenskapsår, alltså att man börjar den 1 januari och avslutar bokföringsåret den 31 december. Det känns kanske naturligt och logiskt att följa kalenderåret, särskilt med tanke på att man då kan göra sin privata deklaration i samma veva.
Men det finns skäl att tänka ett varv till. För aktiebolag går det att välja brutet räkenskapsår som kan börja när som helst på året.
- Förr fanns bara fyra perioder om året då bokföringsåret kunde börja om man hade brutet räkenskapsår, men nu kan man välja vilken månad som helst, säger Annika Stomberg, auktoriserad redovisningskonsult på Ludvig & Co i Lidköping.
Då måste du ha kalenderår
Vid sidan av aktiebolag kan ideella och ekonomiska föreningar liksom handelsbolag som bara har juridiska delägare välja brutet räkenskapsår. Du som driver enskild näringsverksamhet eller handelsbolag som fysisk person måste däremot ha kalenderår eftersom företaget då deklareras i din privata deklaration under maj.
Om du registrerar ditt företag mitt under året och ändå vill ha helt kalenderår kan du välja att ha förlängt eller förkortat räkenskapsår under det första året. Du kan förlänga räkenskapsåret till max 18 månader, annars är det förkortat räkenskapsår som gäller. Där finns det inga nedre gränser för hur kort det kan vara.
- Men fundera över hur mycket förkortat det första räkenskapsåret blir i så fall, för det betyder ju att du får göra bokslut ganska snart inpå start, vilket blir en kostnad om du tar hjälp av en redovisningskonsult. Å andra sidan – om företaget går bra från start och du vill kunna ta utdelning tidigt så spelar det kanske ingen roll, säger Annika Stomberg.
Välj bokslut under en lugn period
Hon tycker också att man ska fundera på när man har sin absolut mest intensiva period i företaget under året. I så fall kan det vara bra att slippa sitta med bokslut och årsredovisning just då.
- Det kan vara skäl att välja brutet räkenskapsår om du till exempel har fruktansvärt mycket i lager just vid årsskiftet. Då blir det en stor lagerhantering med inventering som ska göras vid räkenskapsårets slut. Då kan det vara bra att i stället välja en månad då du har ett lägre lager, så det inte blir en lika stor lagerjustering. Det kan också spela roll om du har en säsongsbetonad verksamhet där du normalt sett då vill ha med dig intäkten för hela säsongen och inte bara delar av säsongen.
En del väljer att ha lagerjusteringar varje månad just för att slippa inventera ett stort lager, samt att du då också får ett rättvist resultat varje månad i din resultatrapport, konstaterar Annika Stomberg.
På samma sätt som du kanske har hög- och lågsäsong i ditt företag så har förstås Skatteverket och redovisningskonsulterna det också. Så om du vill kunna få hjälp med ett snabbt bokslut är även det skäl för att fundera på brutet räkenskapsår.
- Många väljer kalenderår för att man inte tänker på att man kan välja något annat. Men om du i stället väljer att registrera företaget före årsskiftet får du tillgodoräkna dig underlaget i K10-blanketten för utdelningsmöjligheten det första året också. Det betyder alltså att du kan ta ut utdelning för det dubbla schablonbeloppet första året, för både 2021 och 2022, säger Annika Stomberg.
Lätt att byta till kalenderår
Men det gäller att vara ut i god tid, konstaterar hon samtidigt. Bolagsverket, som ska registrera din ansökan har alltid mycket att göra före nyår och det är först när de registrerat bolaget som det formellt finns.
Har du en gång valt brutet räkenskapsår är det inga problem med att byta till kalenderår senare. Det är bara att anmäla hos Skatteverket. Däremot behöver man ansöka om att byta åt andra hållet – alltså att gå från kalenderår till brutet räkenskapsår. För koncerner gäller att alla bolag inom koncernen ska ha samma räkenskapsår.
Kom-ihåg-listan
- Om du har revisor ska hen göra sin revision senast 4,5 månader efter bokslutsdatumet.
- Bolagsstämman ska hållas max 6 månader efter bokslutsdatumet. Tidigare skulle stämmoprotokollet skickas till Bolagsverket om stämman beslutat om utdelning. Nu räcker det med att det sparas i sju år i enlighet med arkiveringslagen.
- Årsredovisningen ska registreras hos Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Annars riskerar du straffavgift.
Dags att bli digital?
Det finns förslag på en regeländring som skulle göra att alla bolag tvingas lämna in sin årsredovisning digitalt, inte som nu att man kan välja att lämna in på papper eller digitalt. När och om det klubbas av riksdagen är inte klart än. Men kanske är det här ytterligare ett skäl till att verkligen ta steget och bli helt digital redan nu. Se vårt blogginlägg om enkla sätt att digitalisera ekonomin här eller läs vidare om hur vi jobbar med digital bokföring.
