Bokslut är något som alla företag behöver göra en gång om året, vid räkenskapsårets slut. Bokslutet är en sammansättning av bolagets bokföring, alla de affärshändelser och transaktioner som har bokförts, och ger en ögonblicksbild av företagets ekonomiska ställning.
Hur bokslutet ser ut och vilka underlag som ska inkluderas skiljer sig åt beroende på vilken bolagsform som företaget drivs i. Gemensamt för alla typer av bokslut är dock att det ger en bild av hur företaget har presterat ekonomiskt under räkenskapsårets gång och fungerar som underlag till deklarationen och för att beräkna hur mycket skatt bolaget ska betala.
Förutom som skatteunderlag är bokslutet även ett värdefullt verktyg för både internt och externt bruk. Företagsledningen, investerare, kunder och andra intressenter kan använda bokslutet och dess nyckeltal för att få en bild av bolagets resultat och ekonomiska ställning. Den här bilden kan användas vid strategiska beslut och som beslutsunderlag för kreditgivare, investerare och leverantörer.
Olika former av bokslut
Bokslut som term betyder inte en specifik typ av handling. Det är mer av ett samlingsnamn och kan vara synonymt med “Förenklat bokslut”, “Årsbokslut” och “Årsredovisning”. Vilken typ som ska upprättas och hur regelverket ser ut beror på företagets bolagsform, storlek och årsomsättning.
Förenklat bokslut
Ett förenklat bokslut är den enklaste formen och är anpassad för mindre enskilda firmor med en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor per år. I Sverige upprättas förenklat bokslut enligt Bokföringsnämndens K1-regelverk, vilket innebär ett standardiserat tillvägagångssätt som inkluderar balansräkning och resultaträkning.
Balansräkningen visar företagets tillgångar och skulder vid räkenskapsårets slut, medan resultaträkningen sammanfattar årets intäkter och kostnader. Förenklade bokslut kräver ingen förvaltningsberättelse eller andra kompletterande rapporter, vilket gör processen smidigare och mer kostnadseffektiv för mindre företag.
Årsbokslut
För enskilda firmor och handelsbolag med en årsomsättning som överstiger 3 miljoner kronor krävs ett mer omfattande årsbokslut. Detta bokslut ska uppfylla Bokföringsnämndens regelverk om antingen K2 eller K3 och innehåller en mer detaljerad balans- och resultaträkning med tilläggsupplysningar.
Tilläggsupplysningar innefattar till exempel förtydligande kring tillgångar, avskrivning eller lagerhantering och ger en tydligare förståelse för olika poster i bokslutet. Det krävs alltså en något noggrannare redovisning av den ekonomiska statusen än för ett förenklat bokslut.
Årsredovisning
Aktiebolag, ekonomiska föreningar och kommanditbolag (med juridiska personer som delägare) är enligt lag skyldiga att upprätta en årsredovisning - även om omsättningen är låg. En årsredovisning är mer omfattande än ett vanligt årsbokslut och inkluderar förutom balansräkning och resultaträkning även en förvaltningsberättelse och noter. Dessutom kan även vissa bolag behöva inkludera en kassaflödesanalys och en revisionsberättelse.
Bokslut för aktiebolag
Om du ska göra bokslut för aktiebolag så ska det presenteras i form av en årsredovisning. Årsredovisningen följer vanligtvis regelverken K2 eller K3 och är en offentlig handling som ska lämnas in till Bolagsverket. Detta gäller oavsett vilken omsättning bolaget har.
Bokslut för enskild firma
Det är en något enklare process att göra bokslut för en enskild firma. Det som krävs är ett årsbokslut eller ett förenklat bokslut, beroende på hur stor omsättningen är. Här utgör alltså en sammanställning av resultat- och balansräkning själva bokslutet, med tilläggsupplysningar.
Bokslutets innehåll
Vissa delar av bokslutets innehåll förekommer alltså i varje form av bokslut medan andra delar inte alltid är obligatoriska. Gemensamt för alla delar är att de ska bidra till att ge en rättvis och mer eller mindre detaljerad helhetsbild av företagets ekonomiska situation.
Balansräkning
Balansräkningen är en ögonblicksbild av företagets finansiella ställning vid räkenskapsårets slut och består av två delar: tillgångar och skulder/eget kapital. Tillgångarna visar vad företaget äger, exempelvis kontanter, inventarier och kundfordringar. Skulder och eget kapital återspeglar vad företaget är skyldig leverantörer och kreditinstitut, samt ägarnas andelar. Balansräkningen stärks med underlag vid bokslutstidpunkten för respektive post.
Balansräkningens struktur gör det möjligt att se om företagets tillgångar täcker dess skulder, och att eget kapital är tillräckligt. Ett viktigt inslag i balansräkningen är att de två sidorna – tillgångar och skulder/eget kapital – alltid måste vara lika stora, vilket är en grundläggande princip i redovisningen.
Resultaträkning
Resultaträkningen sammanfattar företagets intäkter och kostnader under räkenskapsåret och resulterar i en vinst eller förlust för perioden. Den ger en överblick över företagets lönsamhet genom att specificera olika typer av intäkter, exempelvis försäljningsintäkter, samt kostnader som löner, material och andra rörelsekostnader.
Resultaträkningen är viktig då den inte bara visar hur företaget presterat under året, utan också hjälper till att identifiera förbättringsområden genom att bryta ner intäkter och kostnader i specifika poster. Denna analys kan vara avgörande för att förstå hur effektivt företaget hanterar sina resurser.
Tilläggsupplysningar (Noter)
Tilläggsupplysningarna, eller noter som de också kallas, är en viktig del av bokslutet som ger förklaringar och detaljer till poster i balans- och resultaträkningen. Dessa noter kan innehålla information om företagets redovisningsprinciper, exempelvis hur värderingar av tillgångar och skulder har gjorts, samt information om specifika poster som påverkat årets resultat. Tilläggsupplysningarna är särskilt viktiga för årsredovisningar då de ökar förståelsen och trovärdigheten genom att erbjuda en detaljerad bakgrund till siffrorna.
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelsen är en skriftlig rapport som ger en sammanfattande bild av företagets utveckling under året, betydande händelser, risker samt företagets framtidsutsikter. Den är en del av årsredovisningen och ska fungera som ett komplement till balans- och resultaträkningen genom att sätta den ekonomiska informationen i ett större sammanhang. Förvaltningsberättelsen kan vara särskilt värdefull för externa intressenter, såsom investerare eller långivare, eftersom den ofta belyser företagets strategiska inriktning och framtida utveckling.
Kassaflödesanalys
En kassaflödesanalys visar hur pengar flödar in och ut ur företaget under en viss period. Den indelas ofta i tre delar: kassaflöde från löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Analysen hjälper intressenter att förstå företagets betalningsförmåga och förmåga att finansiera sin verksamhet, vilket är avgörande för långsiktig stabilitet.
Revisionsberättelse
Företag som behöver ha en revisor ska också lämna in en revisionsberättelse. Det är en rapport som utfärdas av en revisor efter att ha granskat företagets bokslut och räkenskaper. Den visar om revisorn anser att bokslutet ger en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning. Revisionsberättelsen kan innehålla anmärkningar om felaktigheter eller brister, och den är viktig för att skapa förtroende hos ägare, investerare och andra intressenter.
Det är dock inte alla företag som måste ha en revisor.
Att upprätta bokslut
Bokslutet ska i regel upprättas när bolagets räkenskapsår är slut. Många företag har ett räkenskapsår som följer kalenderåret, från 1 januari till 31 december men det måste inte vara så. Ett nystartat företags första räkenskapsår kan vara kortare eller längre än ett kalenderår och vissa bolag kan ha räkenskapsår som slutar på andra månader än december, ett så kallat brutet räkenskapsår.
Lästips: Viktiga datum att hålla koll på inför bokslutet
När bokslutet ska vara färdigställt varierar beroende på bolagsform och hur räkenskapsåret ser ut. Som företagare gäller det att hålla koll på vilka datum som gäller för när bokslutet eller årsredovisningen ska lämnas in.
Inför bokslutet finns det flera saker att göra och tänka på. Det kan handla om att bland annat:
- samla ihop underlag som kvitton och fakturor
- inventera lagret
- sammanställa inventarier och avskrivningar
- stämma av balansräkningen
- beställa engagemangsbesked och ladda ner årsbesked
Hur mycket arbete det är med att göra ett bokslut beror på omfattningen av företaget och hur grundbokföringen är gjord, är du osäker rekommenderar vi att se över vår checklista inför bokslutet.
Låt oss på Ludvig & Co hjälpa till
Ludvig & Co’s redovisningskonsulter är några av Sveriges mest erfarna och har genom åren hjälpt tusentals företag med bokslutet och årsredovisningen. Vi är experter på allt som rör bokföring, deklaration och skatter. Vår redovisningsbyrå är auktoriserad genom SRF Konsult och följer Rex - Svensk standard för redovisningsuppdrag. Låt oss hjälpa dig med hela eller delar av ditt bokslut så kan du vara trygg i att allting redogörs på rätt sätt och i rätt tid.
Vanliga frågor om bokslut
Måste alla företag göra bokslut?
Ja, alla företag som bedriver näringsverksamhet måste avsluta sitt räkenskapsår med ett bokslut, oavsett storlek och företagsform.
När gör man bokslut?
Bokslutet görs efter att räkenskapsåret är slut, oftast inom några månader beroende på företagsform. Exakta datum för inlämning beror på bland annat bolagsform och hur räkenskapsåret ser ut.
Är bokslut samma sak som årsredovisning?
Både ja och nej. En årsredovisning är en form av bokslut som är mer omfattande och gäller främst aktiebolag och ekonomiska föreningar. Årsredovisning i aktiebolag är offentliga för allmänheten och har bland annat på grund av det mer krav på tydlighet och läsbarhet. Syftet med årsredovisningen är att ge en bild av företagets resultat och verksamhet för ägare och intressenter, såsom investerare och kunder, som kan användas för att göra en korrekt bedömning av företaget.
Kan jag göra bokslutet själv?
Ja, men det kan vara fördelaktigt att anlita eller rådfråga en redovisningskonsult för att säkerställa att allt blir rätt.
Hur skickar jag in mitt bokslut?
Aktiebolag och ekonomiska föreningar lämnar in årsredovisningen till Bolagsverket, medan andra företagsformer endast behöver ha bokslutet tillgängligt vid behov.
Bokslutsmetoden - vad är det?
Bokslutsmetoden är en av två metoder för att hantera företagets löpande bokföring. Bokslutsmetoden kallas även för kontantmetoden och är den enklare metoden. Alternativet till bokslutsmetoden kallas för faktureringsmetoden.
