Riksdagen har nu beslutat om ändringar i de så kallade 3:12-reglerna som styr utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag. De nya reglerna gäller från och med den 1 januari 2026.
Det kommer även fortsättningsvis att vara viktigt att som fåmansföretagare ser över sin egen eller närståendes löneuttag inför ett årsskifte för att säkerställa att man inte missar möjligheten att beräkna utdelning baserad på lönerna i företaget och dotterföretag.
I den här artikeln går vi i igenom hur lågbeskattad utdelning, det vill säga gränsbeloppet, ska beräknas för 2026.
Nytt sätta att beräkna kapitalbeskattad utdelning
- Ett grundbelopp som uppgår till 4 inkomstbasbelopp (322 400 kr för 2026) fördelat på alla aktier i bolaget. Max ett grundbelopp gäller per person. Det betyder att om man äger del i flera fåmansföretag ska grundbeloppet fördelas i förhållande hur stor andel man äger i respektive fåmansföretag.
- Uppräkning den del av omkostnadsbeloppet* för aktierna som överstiger 100 000 kronor (9 procent + statslåneräntan den 30 november 2025 som uppgår till 2,55 procent), d.v.s. totalt 11,55 procent.
- Sparat utdelningsutrymme från tidigare beskattningsår utan någon ränteuppräkning.
- Ett lönebaserat utrymme som påverkas av att varje delägarens andel av löneunderlaget (löner under 2025 i företaget och dotterföretag) ska minskas med 8 inkomstbasbelopp (schablonavdrag som uppgår till 644 800 kr för 2026). För makar görs en gemensam beräkning.
*Under åren 2026–2028 får kapitalunderlagsregeln och Indexregeln tillämpas.
Tillräckligt hög lön 2025 för att utnyttja lönebaserade utrymmet max 2026
För att inte gå miste om möjligheten att beräkna kapitalbeskattad utdelning baserad på lönerna i företaget och dess dotterföretag vid beslut om utdelning 2026 är det nu under december 2025 viktigt att säkerställa att man som delägare har tagit tillräckligt hög lön under 2025. Precis som tidigare kan kravet på tillräckligt högt löneuttag uppfyllas av en närstående.
En delägares lönebaserade utrymme 2026 får maximalt uppgå till 50 x egen eller närståendes lön. Taket för hur högt lönebaserat utrymma en delägare får utnyttja 2026 uppgår alltså till 50 x egen eller närståendes lön under 2025.
Exempel:
En delägare har tagit ut lön under 2025 med 300 000 kr. Delägarens lönebaserade utrymme på 2 000 000 kr ”ryms inom taket” som uppgår till 15 000 000 kr (50 x 300 000 kr). Delägaren får därför utnyttja sitt lönebaserade utrymme på 2 000 000 kr vid beräkning av gränsbeloppet 2026.
Olika skattesatser beroende på löneuttag
Det finns ingenting som hindrar dig från att göra utdelningar som överstiger gränsbeloppet men det som är viktigt att känna till är att det kommer att beskattas som inkomst av tjänst. Det är i de flesta fall inte att rekommendera på grund av skattemässiga skäl.
För dig som tar din skatteplanering på allvar är det viktigt att vara medveten om hur mycket skattesatsen kan skilja sig åt beroende på hur du tar ut din ersättning. Lön eller utdelning är de två vanligaste sätten att få ersättning från ditt företag och som du ser på tabellen nedan kan du tjäna mycket på att tänka strategiskt när det kommer till dina uttag.
I tabellen ser du en uppställning av hur mycket du får kvar efter skatt beroende på vilket sätt du tar ut vinsten från ditt företag under 2025. Tabellen visar att du får ut mer efter skatt om du tar ut överskott från företaget i form av kapitalinkomst istället för lön.
Är andelarna kvalificerade beskattas utdelning upp till gränsbeloppet i kapital med 20 procent. Utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas i tjänst upp till ett tak på 90 inkomstbasbelopp. Utdelning därutöver beskattas i kapital till 30 procent.
Brytpunkten för statlig skatt uppgår till 643 100 kr för inkomståret 2025. Tar man en inkomst över detta belopp får man alltså betala även en statlig skatt på överskjutande belopp med 20 %. Upp till brytpunkten betalar man endast kommunal skatt som varierar mellan cirka 29 % till 35 % beroende på vilken kommun man bor i.
Se nedanstående tabell hur olika uttag beskattas.
| Typ av inkomst | %, Skatt & avgifter | % Kvar efter skatt |
| Lön under brytpunkten | 48,3 | 51,7 |
| Lön över brytpunkten | 62-66 | 38-34 |
| Utdelning inom gränsbeloppet | 36,5 | 63,5 |
| Utdelning över gränsbeloppet* | 44,5 | 55,5 |
| Utdelning över gränsbeloppet** | 60-65 | 40-35 |
*Beräknad som beskattning i tjänst med 52 %
** Statlig skatt 50-55%
Beräkningarna bygger på en kommunalskatt på 32 procent, en bolagsskatt på 20,6 procent och arbetsgivaravgifter på 31,42 procent. Vi har inte tagit hänsyn till jobbskatteavdraget eller det förhöjda grundavdraget för pensionärer.
Kom ihåg att utdelning ej är pensionsgrundande
När du överväger att ta utdelning istället för lön, är det viktigt att komma ihåg att utdelning inte är pensionsgrundande. Detta betyder att även om du kan minska din skattebörda genom att ta ut mer i utdelning, kan det ha en negativ effekt på din framtida pension.
Pensionen i Sverige bygger till stor del på inkomst av tjänst. Löneuttag bidrar till den allmänna pensionen och eventuell tjänstepension, medan utdelning inte gör det. För egenföretagare som förlitar sig på utdelning som huvudsaklig inkomstkälla kan det därför vara viktigt att även göra andra pensionsplaceringar för att säkerställa en trygg ekonomisk framtid.
Lästips: Avdrag för tjänstepension - Så fungerar det
Det är rekommenderat att kombinera skatteplanering med pensionsplanering. Detta kan innebära att man väljer en balanserad strategi där en del av inkomsten tas ut som lön för att bygga upp pensionsrättigheter, medan resten tas ut som utdelning för att optimera skattesituationen. Alternativt kan man överväga andra sparformer för pensionen, såsom privat pensionssparande eller investeringar i andra typer av finansiella instrument.
I slutändan handlar det om att hitta en strategi som inte bara optimerar din skattesituation på kort sikt, utan också säkerställer din ekonomiska trygghet på lång sikt. Genom att ta hänsyn till både skatteeffektivitet och pensionsplanering kan du som egenföretagare skapa en stabil och hållbar ekonomisk framtid.
